31.5.15

HUVUDBONAD









Vi tittade här någon morgon på Herra Heinämäki (i Pikku Kakkonen) och i programmet finns en medlem av bandet som alltid har en indianhövdings huvudbonad. Sampo vände sig till mig förtjust och sade att han skulle vilja ha en sådan, och jag lade det bakom örat. 

I dag var jag en sväng till Vallgård på de stora innergårdarnas loppmarknad, och kan ni tänka er vad glad jag blev när denna fjäderprydda härlighet kom emot mig i ett av försäljningsborden. Jag frågade Sampo om han var villig att komma och posera på bild med huvudbonaden på, och det var han som ni ser :)

29.5.15

VINTAGE HANDIRA

Marokkolainen berber, Marockansk berber, Handira hääpeite, Handira weding blanket, Handira, Berber, Marockansk matta, Marokkolainen matto, Vintage

Marokkolainen berber, Marockansk berber, Handira hääpeite, Handira weding blanket, Handira, Berber, Marockansk matta, Marokkolainen matto, Vintage

Marokkolainen berber, Marockansk berber, Handira hääpeite, Handira weding blanket, Handira, Berber, Marockansk matta, Marokkolainen matto, Vintage

Marokkolainen berber, Marockansk berber, Handira hääpeite, Handira weding blanket, Handira, Berber, Marockansk matta, Marokkolainen matto, Vintage

Marokkolainen berber, Marockansk berber, Handira hääpeite, Handira weding blanket, Handira, Berber, Marockansk matta, Marokkolainen matto, Vintage

Marokkolainen berber, Marockansk berber, Handira hääpeite, Handira weding blanket, Handira, Berber, Marockansk matta, Marokkolainen matto, Vintage

Det är ett av den Marockanska Berberstammens bröllopstäcken som jag lade på golvet i vardagsrummet. Helt underbart handarbete av getull, linne och bumull med verkligen fina och välgjorda detaljer på både fram och baksidan. Jag har märkt att väggryorna sakta men säkert kommit tillbaka i nya och fräscha varianter. Jag hoppas att mattvävningen kommer efter och att det i framtiden vore möjligt att beställa personliga handvävda mattor av inhemska handarbetare. 

Den här "mattan" är säkert ett uppköp som jag aldrig kommer att ångra, aldrig kommer att tröttna på, så personlig och fin tycker jag den är, för att inte tala om hur härligt det är att den har ett förflutet där den värmt en bröllopbruds axlar.

27.5.15

OGRÄS I SÄNGEN


Vimma, Vimmacompany, Maija Louekari,

Vimma, Vimmacompany, Maija Louekari,

Vimma, Vimmacompany, Maija Louekari,

Vimma, Vimmacompany, Maija Louekari,

Vimma, Vimmacompany, Maija Louekari,

Vimma, Vimmacompany, Maija Louekari,

Jag snålade efter Vimmas påslakan redan tidigare på våren då de lanserade sina första. De här svartvita påslakanen skulle jag gärna bädda i egen säng också, men i alla fall tills vidare finns påslakan bara i baby och nu också juniorstorlek. Det är åter igen Maija Louekari som står bakom denna underbara "rikkaruohot ei haittaa meitä" print, som redan tidigare på våren fick mig att sucka av förtjusning på klädesplaggen.

Jag har alltid tyckt att det vackraste av allt är en äng eller ett dike som är fyllt av olika ogräs, olika färger och sorter, alla i en salig blandning. Det är just av de ogräs alla mina barndoms blombuketter var tillverkade, och de väcker därför en enorm värme i hjärtat.

Helt utan ogräs blev jag dock inte själv heller, eftersom jag (som ni ser) skaffade ett extra juniorkuddfodral som jag nu har i vårt sovrum som dekoration. En fröjd för ögat än en gång. Min kärlek för dessa enkla geniala printar är i full glöd fortfarande.

Påslakan, kuddfodral och topp VIMMA

21.5.15

COOL MAMAS BOYS






Förra årets dagisvårfest firade vi i shorts, men det här året såg det riktigt illa ut på morgonen. Dagiset är trångt och därför är vårfesten alltid på gården om det inte ösregnar. På eftermiddagen klarnade dock vädret så pass att gårdsfesten var räddad. Lenni vägrade delta, vilket man bra kan förstå eftersom det är hans första bekantningsvecka på dagis, och Sampo tågade av gammal vana nog också direkt till oss utan att uppträda. Men vad gör nu det. Söta pojkar i stuprörsjeans och mockajackor håller man ju gärna i famnen så länge de ännu går med på det.

FÄRGTERAPI




Jag har inte varit mig själv på sistone, har en helt del diffusa och också skämmande fysiska och psykiska symptom som jag inte vet orsaken till. Jag var på måndagen till läkaren och skall ännu på prover för att utreda om det är sköldkörteln som krånglar. Läkaren ordinerade betablockerare eftersom mina händer skakar och jag har hjärtklappningar, men efter att jag provade dem i ett par dagar är jag nog inte helt övertygad. De tog i och för sig nog bort symptomen, men jag kände mig nog ganska drogad. Tror jag håller mig borta från dem och tar dem endast när det kokar helt över till panikattack. Jag äter ju redan en annan stark medicinering, vilket också kan vara en av orsakerna till att jag mår dåligt. Jag har ingen större lust att gå in i läkemedelsspiralen där jag äter en massa olika mediciner på varandra för att kunna vara mig själv. 

Vår familj har nog fått stå ut med så mycket att jag nog ofta undrar när den dagen kommer då bägaren rinner över. Det är ju helt självklart att det att jag mår illa påverkar mitt förhållande till både min man och barnen. Vi har länge levt i en någon slags survivalmode och gör det fortfarande. 

Men vi kämpar framåt tillsammans, tillsvidare.

18.5.15

SISTA DAGEN SOM TVÅ









I morgon fyller Lenni tre år. I dag är hans sista dag som tvååring och första dagen på dagis. I går gjorde vi en utflykt till naturen på förmiddagen och var till Borgbacken på eftermiddagen för att fira den kommande födelsedagen. Kalas hade vi redan i april eftersom vi då firade båda pojkarna samtidigt med vänner och släkt. 

Denna vecka mjuklandar vi på daghemmet och i dag var det min man som gick med. I morgon blir det äventyr i Mulleskogen och kanske Lenni bjuder på kex vid lunchen. Vilken tur att ha en storebror som kan berätta vad man gör och tar hand om en på dagis. Lenni "visste" i morse att man inte får prata och att man skall kakka på pottan när man är på dagis. Spännande att se hur den nya dagsrutinen börjar rulla.

14.5.15

KASBERGET








I dag var det fest i Körsbärsparken i Kasberget. Efter en bestigning av själva berget för att beundra det enorma vattentornet lade vi vår filt på gräsmattan under de vackert blommande ljusröda träden och åt upp vår matsäck. En vackrare miljö för helgdagsutfärd får man leta efter.

11.5.15

ESPLANADENS OLIKA ANSIKTEN





Jag fick i morsdagspresent härliga underkläder, men tyvärr var modellen helt fel för mig. Gesten uppskattade jag otroligt, så rörande att han stått där och valt. 

Idag efter sköldkörtel proverna reste jag med underkläderna och kameran in till centrum och provade vad jag kunde åstadkomma med min nya kamera

På första bilden ville jag fånga rörelsen, stämningen på gatan där alla är på väg någonstans. På andra bilden ville jag föreviga den stund där tiden stannar och jag bara sitter ner och njuter av min kaffe oavsett vimlet utanför. På tredje bilden var det kvinnan som tigger som var intressant, men en närmare granskning visar mer. Jag gillar kontrasterna och motsägelserna i just den bilden och hur många olika livshistorier som ryms med i ett och samma fotografi. På den nedersta bilden försökte jag fånga en dimmig känsla av romantik som de nya (nu utbytta) underkläderna representerar för mig.

10.5.15

FUJI X-30

Fuji x-30

Fujifilm x-30

Hej en kamera!
Länge har jag drömt om en, men nöjt mig med kameran i min Iphone. Jag har lärt mig så mycket man nu kan lära sig med en mobiltelefon om fotografering genom att bara fota, fota och fota. Idag fick jag som gåva för alla möjliga orsaker den här Fujifilm X-30 kameran av min syster, man och mina föräldrar. Jag han kort prova den idag efter att jag laddat batteriet och har nog en hel massa att lära mig. Nu gäller det bara igen att fotografera mycket, om och om igen tills jag får en bild jag är nöjd med. De här bilderna ovan är mina första, det skall bli roligt att se hur kvaliteten utvecklas.

9.5.15

TRETTIOFEM



Idag är min födelsedag. 420 månader sedan föddes jag och 12 775 dagar har mina ögon redan beskådat. Superålder om ni frågar mig!