26.6.16

STORA SOMMARBARN












Midsommaren gick fint. Vi var på fredagen i stan, men på lördag morgon åkte vi till våra vänners stuga. Pojkarna har redan blivit så stora att de sysselsatte sig själva med sina kompisar och det ända vi vuxna behövde göra var att  tvinga i dem lite mat nu och då. Tänka sig att man kommit så långt att man kan sitta och grilla och prata helt i lugn och ro medan barnen leker någonstans utom synhåll. I love it!

23.6.16

I VÄNTAN PÅ MIDSOMMAREN





Denna midsommar skall vi inte fira i stan som vi brukat eftersom vi blev bjudna till våra vänners stuga. Väderleksrapporten har ändrat från dag till dag, så vi är ännu inte säkra på om vi startar iväg på fredag eller lördag. Väntar mycket på den lilla minisemestern, grillad mat, skog och samvaro. Tänk om man klarar sig utan långkalsonger detta år, det skulle vara någonting det!

13.6.16

NJUT





Sommaren är kort. Som tur går det att få sommarkänsla om man bara är öppen för det själv. Det betyder inte sommarlov eller hög temperatur,  sommaren står för så mycket mer; En promenad i den nästan bländande gröna naturen, att doppa tårna i havet, att stänga ögonen och dofta, att grilla en korv.

9.6.16

ARTEK AITTA POP-UP

Klong, oljelykta

Artek, Ilmari Tapiovaara, Lukki

9-11.6 lönar det sig att ta en sväng till Kottby om designfynd är något du är intresserad av.  Själv var jag där idag med cykel (som tur), så jag kunde inte tömma hela butiken.



Artek Pop-Up

8.6.16

DU VÄLJER SJÄLV


Varje morgon borstar jag Sampos hår som numera räcker ända ner till skärten. Ibland är han ovillig och då frågar jag alltid:
- borsten eller saxen?

Sampo väljer alltid borsten, Sampo väljer att ha sitt långa hår och han väljer att stå ut med borstandet. Igår morse sade Sampo till mig att han tyckte vi skulle klippa luggen så att håret inte kom i ögonen och det gjorde jag, och Sampo är så stolt över sin nya look. 

Det är helt otroligt hur en pojke med långt hår fortafarande på 2000-talet kan väcka så starka känslor hos VUXNA. Visst har okända barn ibland trott att Sampo är en flicka, men efter att han eller vi föräldrar säger att han är en pojke, rycker barnen bara på axlarna och fortsätter leka. Det är inget märkvärdigt för barn, det är okej. 

Det borde vara precis lika okej för vuxna också, för det är ju vi vuxna som lär våra barn vad som är okej och vad som inte är okej, vad som förväntas av en flicka och vad som förväntas av en pojke. 
Är det olika förväntningar? Är det olika beteende? Är det olika utseende? Är det det yttre eller inre som räknas? 
Hur förhåller vi oss till olikhet? Är det okej att reta andra? 

Eftersom Sampo är en pojke så har vi ju fått höra till exempel följande kommentarer gällande håret (av vuxna):
-Är det inte hett?
-Är det inte i vägen?
-Skulle det inte vara skönt att klippa håret?

Jag tror att vi skulle få höra ganska mycket färre liknande kommentarer om könet på vårt långhåriga barn skulle vara det motsatta. Sampo har själv valt att ha sitt långa hår, han trivs i det. Låt det vara!