21.12.16

PACKAT OCH KLART






Vi har en naturgran hemma sedan fredagen som vi fick av vår granne, vi har bakat tre satser pepparkakor och idag paketerade jag de sista gåvorna. Om inte vi nappar spysjukan som härjar på dagis, så kunde man påstå att vi är färdiga för jul.

HOPPAS NI OCKSÅ ÄR DET!

13.12.16

DEN MÖRKASTE TIDEN SEDAN KOLIKEN



Sedan september har vi haft en skugga över vår familj på grund av att vi varit tvungna att fundera över fortsättningen gällande vår äldre sons förskoleundervisning. För en vecka sedan hade vi ett "sista möte" gällande ärendet som resulterade i total kaos, på grund av att jag först då blev tilldelad information jag anser att jag borde ha fått vid första diskussionen i höstas (som också enligt min åsikt skedde alldeles för sent). Jag ombads också senast 12/12 skriva under en anhållan om särskilt stöd inom förskoleundervisningen. 

Nu har jag i en veckas tid ringt och e-postat Utbildningsverket, föreståndare, specialbarnträdgårdslärare och neuropsykolog för att få klarhet i ärendet och svar på alla de frågor som väcktes efter mötet. Min involvering gällande ärendet har resulterat i att deadlinen som först var 12/12 med tillstånd från Utbildningsverket flyttats och vi kommer att ha ett nytt "sista möte" 21/12 där alla de frågor jag ställt besvaras och vi fattar vårt beslut först efter att vi sedan övervägt alternativen och möjligtvis omformulerat vår ansökan. Jag har  fått samtalshjälp vid Barnpsykiatriska och kan kontakta dem när som helst, det är jag glad för eftersom jag upplever att jag lever på gränsen till sammanbrott. Skulle jag inte ha killarna där uppe på bilderna skulle jag inte stiga upp om morgnarna, de är lyckligtvis ovetande om det som sker runt om dem. Vårt ärende har från stadens sida skötts under all kritik. Just nu känner jag att man försöker hjälpa oss komma fram till ett begrundat beslut, men det har som sagt kostat ganska mycket att komma hit.

Jag uppdaterar ärendet under inlägget NÄR MITT FÖRÄLDRAHJÄRTA KASTADES I VÄGGEN och senaste uppdateringen är från igår.

7.12.16

KÖLDALLERGI


Jag har alltid varit en så kallad "vilukissa", men förra vintern märkte jag att min reaktion till köld inte längre är normal. Jag får nässelutslag på halsen, bröstet, armar och händer och mina fingrar blir stela och lederna sväller upp och värker när temperaturen sjunker. 


Jag var till läkaren och har inte reuma, jag är "bara överkänslig" mot köld. Jag kan vara ute, men måste klä på mig mycket för att klara av det. Om jag tar av mig handskarna för att t.ex. svara i telefonen, så förfryser mina fingrar genast så att de inte tinar upp och de känns stela hela dagen efter att de en gång blivit kalla.


Överkänslighet mot kyla innebär alltså att huden reagerar med nässelliknande utslag i varierande storlek när den blir nerkyld. Det kan yttra sig som att exempelvis kinderna eller händerna blir onaturligt röda och sväller upp efter att man har varit ute i kallt väder. Ett annat typiskt tecken på köldöverkänslighet är att huden kliar. Symtomen beror på att celler i huden frigör histamin när de utsätts för kyla. Ibland kan man även få eksem eller känna att huden bränner. Väldigt känsliga personer kan få nässelutslag av att duscha och svalget kan svälla upp av att dricka kalla drycker. 


Oftast är det svårt att säga varför man blir allergisk mot kyla, men köldallergi är vanligare hos personer som redan har exempelvis pälsdjurs- eller pollenallergi. Ibland blir man allergisk mot kyla efter en luftvägsinfektion. Köldallergi kan vara från några månader till flera år och går ofta över av sig själv. 



Jag hoppas naturligtvis för barnens del att vintern blir snörik, men för min egen del kunde jag skippa december-mars helt och hållet.

6.12.16

DECEMBER FAVORITER

Tokyo Joulumyjäiset, Oksa

R/H

Tokyo Joulumyyjäiset, Taik,



  1. dörrprydnad,
  2. långt nattlinne,
  3. handgjord keramik.
Dörrprydnaden och skålen med fat hittade jag på Tokyo julbasar och nattlinnet är R/H.